Av Gellmalaget med gäster.
Följande text är vårt programblad rakt av:
Vårt främsta dansområde är självklart folkdansen - vad nu det är - vi provar på allt som verkar roligt och samarbetar gärna med andra.Vi använder gammalt och gör nytt, så om du inte känner igen dansen känner du säkert igen turer från andra danser.
Du är välkommen till oss!
Vi anpassar varje danstillfälle utifrån tillfällets närvarande och gör egna, nya koreografier utifrån vad tillfället kräver. Danskunskaper får du längs vägen om du inte redan har dem.
IKVÄLL HAR vi valt att bjuda in två dansgrupper med en annan repertoar än vår.
Vi ställer oss frågan: Är gränser så skarpa som vi kanske ibland vill göra gällande? Vi konstaterar att: Likheterna är större än skillnaden!
Streetdansare under ledning av Ida Kalsson som i år firar 10 år som ledare inom ABF. ABF har en rik verksamhet i Gällivare kommun. Under flera år har Ida Karlsson dansat själv och sedan utvecklats till en duktig och inspirerande ledare, och två av hennes grupper hos ABF dansar ikväll som gruppen BOUNCING BABES.
Det är två grupper som nu under hösten slagits ihop till en. De är mellan 16-20 år och väldigt engagerade och villiga att lära sig nytt. De dansar främst streetdance, men iom denna föreställning så har tjejerna valt att utmana sig själv och testar på både jazz och hederlig polka!
Inom Folkdansringen ryms den folkliga kulturen i många former.
Luleå Hembygdsgille har liksom Gellmalaget fokus på den
nordliga kulturen, men ger också utrymme för folklig dans
från hela världen. Vår grupp startade 2004 i samarbete
med ABF, vi dansar "allt", men föredrar danser från
Balkanområdet.
Kontaktperson: Elisabet Martinsson
Vi dansar i ring eller sladd. Den går på Balkan vanligen åt höger - i Norden dansas ringen åt vänster. Karakteristiskt för ringdanserna från Balkan är fotarbetet. Istället för att utveckla formationer i rummet, som man gör i västeuropeisk folkdans, har man på Balkan kommit att utveckla fötternas rytmiska rörelser.
Program lördagen den 6 oktober 2012
1. Ljusdans
(Balkandansarna)
Dans från centrala Turkiet
Gelin Halay (Brudens dans) från Yozgat i centrala Turkiet.
Det finns många ljusdanser och många berättelser om
dem. En av dem är denna: Brudparet gick ner till floden på
bröllopskvällen.
En flodvåg kom och tog dem, och de drunknade.
Bröllopsgästerna gick ut med facklor och letade efter dem.
Katastrofen uppdagades och man dansade en ljusdans till minne av de
omkomna. Så
småningom har dansen transformerats till att bli en glad
bröllopsdans.
Källa: Eivor Underdal
2. Polskemedley (Gun
Olausson och Lollo B Eriksson)
Tre folksånger om dans i polsketakt
Här var det dans, precis som i fjol,
här dansar syster, här dansar bror>
Här var det dans, precis som i fjol,
här dansar allihopa
Nu har jag dansat ut mina kängor,
nu har jag slitit ut mina skor
Tirudiralla, tirudiralla, nu får jag skäll utav far och mor
Dansa vill du och dansa vill jag,
men skorna mina har gått sönder
Skicka, lilla vän, till skomakaren,
skomakarn bor i Finne
Nej, skick´ dem inte dit, han sula´ som
en skit,
slår inte i en enda pinne
Trå´n drar han bar, och becket har han kvar,
skomakarn sitter inne
3. Hundraåringen som inte
klev ut genom fönstret och försvann (Gellmalaget)
eller
Berättelsen om hur en
folkdräkt blir till
Inspirerade
av Elisabet Martinssons sammanställning "Dräkter i
Norrbotten; 1912 års Norrbottensdräkt" är
manus och koreografier gjorda av Ingrid Johansson och Lovisa Eriksson,
Gellmalaget.
Dansare:
Kent Mickelsson, Kurt Lindström, Jim Niva, Inger Olsson, Gun
Olausson, Anny Cramer, Ingrid
Johansson, Annika Tullnär, Karin Niva och Lovisa Eriksson.
Musik:
Haydn, Stråkkvartett nr 77 i c-dur, op 76:3, "Kejsarkvartetten"
med Kodaly Quartet.
Haydn
levde mellan åren 1732 och 1809.
Det
landskap vi bor i hette Västerbotten, och vi tillhörde
också Västerbottens län fram till 1810 då
Norrbottens län skapades
av de nordligaste delarna av Lappland och Västerbotten. Detta kan
vara en förklaring till att vi, när vi pratar om Norrbotten
oftast menar länet, och med uttrycket Norrbottningar drar Lulebor,
Haparandabor, Kirunabor och Jokkmokkare över en kam. Det
kan också vara förklaringen till att man, när man
hundra år senare skapade Norrbottensdräkten, gjorde en
dräkt för
Norrbottens län, och sammanställde den utifrån
mönster och plagg från olika delar av länet.
Musik:
"Alexander's Ragtime Band" med Louis Armstrong från 1911. Dans:
One step
Året
är 1911, och på grammofon spelas den nykomponerade melodin
Alexander's Ragtime Band av Irving Berlin (och
samma år lanseras dansen one step i Stockholm). Det nya
tränger sig på. "Kunde norrbottenshemmen förenklas och
renas från allt det smaklösa och främmande samt
flärd, som under senare tider trängt in i dem, så skulle både
lyckovärdena och de ekonomiska värdena höjas - till
båtnad för hemmen och fosterlandet."
NorrbottensKuriren
Musik:
"Oceanångaren Titanics undergång" med JP Nyströms.
Dans: Slinger. Oceanångaren Titanic gick under år 1912.
Det
rådde starka nationalromantiska strömningar i hela landet,
och Norrbotten var inget undantag. I hela Sverige letade man, och
skapade det som vi idag hellre kallar bygdedräkter; kläder
som skulle påminna om den gamla traditionella
klädedräkten, men
som nu också skulle vara en symbol för ett geografiskt
område. Någon
får en idé… Norrbotten behöver en
folkdräkt. Idén möttes av starka sympatier, vilket
också kunde läsas
i Norrbottenskuriren, och saken diskuterades vid ett
välbesökt möte.
Musik:
"Stoppen" med JP Nyströms. Dans: egen koreografi inspirerade av
Stoppen
Redan
i början hade man den "rätta" inställningen. Man
bestämde sig för att utforska om det i Norrbotten
används någon folkdräkt, man
trodde sig veta att så varit fallet men att det skulle kosta
rätt stor möda att få säkra upplysningar om den
gamla dräktens utseende.
Musik:
"Polska från 1814" med JP Nyströms. Dans: egen koreografi
inspirerad av sångleken "En bonde i vår by"
En
kommitté bildades bestående av fruar och fröknar, en
författare och en ingenjör, en banktjänsteman och till och
med en redaktionssekreterare (!).
Kommittén
gick genast till sitt arbete. Grundtanken
vid letandet av denna dräkt har inte varit att åstadkomma en
slags maskerad- eller basarkostym, utan en dräkt, som kan
användas
av alla, särskilt av landsbygdens befolkning, i helg och
söcken (vardag), en dräkt som hört hemma här
förut och ännu en gång
kan bli folkets egendom, en sammanbindningslänk mellan folk inom
samma provins, en dräkt som kunde minna om fädrens
gärning.
Och
denna är inte så liten som många i vår tid tro.
Spår finnas upptrampade som är värda att gå. De
flesta är nog i brist på pietet (vördnad
för det gamla) igensopade, men dock inte alla. Det finnes
ännu kvar åtskilligt, och det gäller för oss att
tillvarataga det vackra
och gedigna, som förfädren lämnat i arv, och i
fortsättningen utveckla detsamma. De
tog hjälp av personer i olika delar av länet som
förmodades känna till något om gamla tiders
förhållanden.
Musik:
"Göingekadriljen" med Mats och Oskar Olausson. Dans:
Göingekadriljen
Det
stod snart klart för kommittén att den måste gå
mycket grundligt tillväga. Den ville främst
få fram något verkligt, ingen uppkonstruerad
fantasidräkt alltså.
Man
vände sig också till allmänheten med en vädjan att
från gömmor plocka fram vad som möjligen
kunde anses ha tillhört den ursprungliga norrbottniska
folkdräkten.
Kommittén
fick värdefull hjälp från flera håll. Så
småningom började även ett och annat gammalt
klädesplagg inkomma till kommittén. Mycket
av vad som insändes visade sig emellertid vara av ett alltför
ungt datum och för
övrigt höra till den tid, då folkdräkten
antagligen redan var ett minne blott. Kommitten
gav sig inte utan ville hitta det rätta. Kommitten utökades
och man forskade vidare. Kommittén
har försökt att med det material, som stått densamma
till förfogande, göra dräkten så
lik den gamla som möjligt. Några små
detaljändringar gjordes naturligtvis.
Musik:
"Väva vadmal" med Carl-Johan Hultberg och Leif Alpsjö. Dans:
Väva Vadmal
När
kommittén kommit så långt i sitt arbete, att den
fått full klarhet om den gamla dräktens
utseende, vidtog arbetet med förfärdigandet av
modelldräkter. Det
färgades garn i de rätta färgerna, varefter tyg
vävdes, och dräkterna syddes.
Musik:
"Trekarlspolska" med Carl-Johan Hultberg och Leif Alpsjö. Dans:
egen koreografi inspirerad av Trekarlspolska
Det
poängteras att man inte fastslagit något smycke, eftersom
man hoppas hitta "det äkta gamla norrbottniska
folkdräktssmycket" att
kopiera. Men då man tidigt - osäkert hur - tydligen
erhållit förslag till smycken från åtminstone
två av länets guldsmeder, kan
man i tidningen följa något som utvecklar sig till en liten
kamp. Kommittén
meddelar att man tills vidare kan bära det av guldsmed Olsson
tillverkade smycket.
Musik:
"Spel-Nisses vals" med JP Nyströms
Kommittén
beslöt att anordna en aftonunderhållning dels för att
få visa dräkten, dels för att få medel till inköp
av modelldräkter för Norrbottens museum i första hand,
Nordiska museet i andra. Det
rikhaltiga och gedigna programmet inleddes med ett musiknummer varefter
ridån gick upp och visade scenen, som ordnats såsom ett
norrbottenshem med vävstol, spinnrock och andra hemslöjdens
attribut samt dekorerats med norrbottniska hemslöjdsalster.
I
"Norrbottenshemmet" sutto de i sina folkdräkter klädda
norrbottningarna.
Och
om ni vill veta hur det såg ut, tycker vi att ni ska besöka
gårdarna på Hägnan, Gammelstad.
Ni
får alltså tänka er den miljön här och nu:
Festen
kan börja. Förutom diktläsning och fiolmusik bjöds
det på sång av olika slag.
Här
framförs nu en visa av författaren David Törnqvist.
Musik:
"Furornas sus" med Gun Olausson,
dikt
skriven av David Törnqvist, musik av Bernt Selberg
Och
nu ska en grupp folkdansare dansa folkdanser utförda med kläm
och precision.
Musik:
"Daldans" med Carl-Johan Hultberg och Leif Alpsjö.
Dans:
egen koreografi inspirerad av balettmästare Anders Selinders
koreografier
Musik:
"Spel-Nisses vals" med JP Nyströms. Dans: egen koreografi
inspirerad av Familjevals
"Då
det nu är att vänta, att många snarast möjligt
vilja skaffa sig den norrbottniska folkdräkten och då det
är av vikt att rätta färger
och
färgsammansättningar komma till användning, ha vi av
kommittérade blivit ombedda meddela, att erforderliga
upplysningar om folkdräkten
kunna
erhållas hos färgerifirman Nordström
härstädes där även garn och tyg kommer att i
första hand tillhandahållas.
Smycken
till dräkterna fås hos guldsmeden Fritz Olsson i
Luleå."
Musik:
trad efter Greta Sandberg
Ja,
ja den har funnits, ja, ja den har funnits, ja, ja den har funnits i
hundrade år
Och
nu när den funnits i hundrade år, ja då ska den finnas
så länge den får
Ja,
ja må den leva, ja, ja må den leva, ja, ja må den
leva så länge den får
4. Lyckligare nu (B0UNCING
BABES)
Att spränga broar - dansen är obunden
Lyckligare nu - Linnea Henriksson
Tjejerna
testar på att dansa streetdance till mer jazziga toner.
Föreställningen
handlar om att spränga broar och visa att dans inte går att
sätta in i en speciell genre.
Detta
har tjejerna anammat, och trots att detta är de lättaste
stegen de gjort så är dansen den svåraste
då
mycket i jazz handlar om en helt annan känsla än de
vanligtvis är van vid.
Koreografin
har tjejerna lärt sig på endast fyra träningar och de
har verkligen
fått
utmana sig på att använda kroppen till mer än steg.
Dans
är så mycket mer än stegen vi tar. Det är en
vilja, och det har dessa tjejer!
Drop Pop & roll - Chonique Sneed
Dans
som är inspirerad av asien. Geishor eller skräckfilm, det
får man bestämma själv.
Snabba
takter, snabba vändningar och lite hackiga rörelser.
Än
en gång har tjejerna fått utmana sig, både vad
gäller snabbhet men framför
allt
när det gäller att bjuda på sig själv och ta till
show-ansiktet.
5. Skator och Sparvar
(Balkandansarna och Gellmalaget)
Danstraditioner från olika länder och olika kulturer - hur
olika är de egentligen?
Skator
och sparvar
Balkan
i svartvita "scenkläder" och Gellma i färgrika folkliga
dräkter - och namnet var givet.
Dansprogrammet
fick heta "Skator och Sparvar".
Balkan
i svartvita "scenkläder" och Gellma i färgrika folkliga
dräkter - och namnet var givet.
Dansprogrammet
fick heta "Skator och Sparvar".
"Danstraditioner
från olika länder och olika kulturer - hur olika är de
egentligen?
Här
har vi sökt likheterna i musiken, rytmen och dansstegen.
I
den första delen tråcklar vi med fötterna. Vi
tråcklar framför eller bakom, somt är likt och somt
är olikt i
en Engelska från Sörbyn och en Hasapikos från Grekland.
I
den andra delen dansar vi schottis: Ett par schottisar från
Luleåtrakten, en variant från Norge och
en Rumänsk Klezmer, det ser egentligen ganska lika ut.
Så
en variant av den tusenåriga, allra första dansen;
pilgrimsdans, långdans, den lätta dansen… kärt
barn har många namn. Här blir det en folklig variant
från Albanien och två versioner
av
den senare utvecklingen av dansen - nämligen foxtrot.
Vi
vill avsluta med en lugn Tsamikos från Grekland, i samarbete med
en fin svensk folklig menuett."
6. Karinapolka i ny tappning (BOUNCING BABES och Gellmalaget)
7. Pop drop & roll (BOUNCING BABES) Asien-inspirerad: Geisha eller skräckfilm?
8. Avslutning med lite
operatoner