Brysselspetsen 1999

Föreställning under dansFOLK99 på Nalen, Stockholm 16 oktober 1999. Gällmalaget framträdde med programmet Brysselspetsen eller "en Majstångs död". Danser flätades samman med berättelsen om en EU-tjänsteman som är på besök. Musiken är komponerad av Håkan Rudehill. Besökaren som tydligt avviker från övriga på scenen håller sig på sin kant, försöker kanske närma sig, men kan inte delta i den dans och kultur som gäller i den för honom främmande miljön. Emellertid övervinner nyfikenheten på personen avståndstagandet mot tjänstemannen.

Historien är berättad ur den breda befolkningens - medborgarens – synvinkel. Brysselspetsen, det vill säga EU-tjänstemannen, är symbolen för den kontrollerande statsapparaten. Det folkliga missnöjet med storsamhället visar sig genom avståndstagandet till Brysselspetsen. Men den mänskliga förmågan att se igenom förklädnaden och skapa kontakt med nya människor övervinner ogillandet. Temat främlingskap är viktigt i samhället. Främlingskapsproblem har funnits i alla tider och det kan uttrycka sig, som i detta fall, i ogillande, men det kan också bli till rädsla eller våld. Berättartekniken att använda lite satir, lite burleskeri och en stor portion av det man kan bäst - dans - är mycket lyckosamt. Allvarliga spörsmål är lättare att skildra med ett leende på läpparna, både hos artisterna och publiken.

Bengt Wittgren säger:
"Det är mycket sällan som dansen används så här medvetet i berättandet inom vår dansgenre. Möjligen är därför publiken oövad att tolka innehållet genom just dans. Desto bättre är det att berättandet är tydligt. Gällmalaget har använt bl a kända danser för att visa något eller skapa en viss stämning i dramat. Musiken liknar filmmusik, då den intimt följer dansen och berättelsen. Gällmalaget har arbetat fram en utmärkt föreställning. I efterhand har jag återvänt i tankarna många gånger till såväl dansen, musiken som berättelsen."

Fotnot: Bengt Wittgren är med i Nordanvind.