Hundraåringen som inte klev ut genom fönstret och försvann för att fira 1912 års Norrbottensdräkt
Inspirerade av Elisabet Martinssons sammanställning "Dräkter i Norrbotten; 1912 års Norrbottensdräkt" är manus och koreografier gjorda av Ingrid Johansson och Lovisa Eriksson, Gellmalaget.
Se föreställningen 1912:an-programmet på YouTube
Musik: Haydn, Stråkkvartett nr 77 i c-dur, op 76:3, "Kejsarkvartetten" med Kodaly Quartet.
Haydn levde mellan åren 1732 och 1809.
"Det landskap vi bor i hette Västerbotten, och vi tillhörde också Västerbottens län fram till 1810 då Norrbottens län skapades av de nordligaste delarna av Lappland och Västerbotten. Detta kan vara en förklaring till att vi, när vi pratar om Norrbotten oftast menar länet, och med uttrycket Norrbottningar drar Lulebor, Haparandabor, Kirunabor och Jokkmokkare över en kam. Det kan också vara förklaringen till att man, när man hundra år senare skapade Norrbottensdräkten, gjorde en dräkt för Norrbottens län, och sammanställde den utifrån mönster och plagg från olika delar av länet.
Musik: "Alexander's Ragtime Band" med Louis Armstrong från 1911.
Dans: One step
Året är 1911, och på grammofon spelas den nykomponerade melodin Alexander's Ragtime Band av Irving Berlin (och samma år lanseras dansen one step i Stockholm). Det nya tränger sig på.
"Kunde norrbottenshemmen förenklas och renas från allt det smaklösa och främmande samt flärd, som under senare tider trängt in i dem, så skulle både lyckovärdena och de ekonomiska värdena höjas - till båtnad för hemmen och fosterlandet." NorrbottensKuriren
Musik: "Oceanångaren Titanics undergång" med JP Nyströms.
Dans: Slinger.
Oceanångaren Titanic gick under år 1912. Det rådde starka nationalromantiska strömningar i hela landet, och Norrbotten var inget undantag. I hela Sverige letade man, och skapade det som vi idag hellre kallar bygdedräkter; kläder som skulle påminna om den gamla traditionella klädedräkten, men som nu också skulle vara en symbol för ett geografiskt område.
Någon får en idé... Norrbotten behöver en folkdräkt. Idén möttes av starka sympatier, vilket också kunde läsas i Norrbottenskuriren, och saken diskuterades vid ett välbesökt möte.
Musik: "Stoppen" med JP Nyströms.
Dans: egen koreografi inspirerade av Stoppen
Redan i början hade man den "rätta" inställningen. Man bestämde sig för att utforska om det i Norrbotten används någon folkdräkt, man trodde sig veta att så varit fallet men att det skulle kosta rätt stor möda att få säkra upplysningar om den gamla dräktens utseende.
Musik: "Polska från 1814" med JP Nyströms.
Dans: egen koreografi inspirerad av sångleken "En bonde i vår by"
En kommitté bildades bestående av fruar och fröknar, en författare och en ingenjör, en banktjänsteman och till och med en redaktionssekreterare (!). Kommittén gick genast till sitt arbete.
Grundtanken vid letandet av denna dräkt har inte varit att åstadkomma en slags maskerad- eller basarkostym, utan en dräkt, som kan användas av alla, särskilt av landsbygdens befolkning, i helg och söcken (vardag), en dräkt som hört hemma här förut och ännu en gång kan bli folkets egendom, en sammanbindningslänk mellan folk inom samma provins, en dräkt som kunde minna om fädrens gärning. Och denna är inte så liten som många i vår tid tro. Spår finnas upptrampade som är värda att gå. De flesta är nog i brist på pietet (vördnad för det gamla) igensopade, men dock inte alla. Det finnes ännu kvar åtskilligt, och det gäller för oss att tillvarataga det vackra och gedigna, som förfädren lämnat i arv, och i fortsättningen utveckla detsamma.
De tog hjälp av personer i olika delar av länet som förmodades känna till något om gamla tiders förhållanden.
Musik: "Göingekadriljen" med Mats och Oskar Olausson.
Dans: Göingekadriljen
Det stod snart klart för kommittén att den måste gå mycket grundligt tillväga. Den ville främst få fram något verkligt, ingen uppkonstruerad fantasidräkt alltså. Man vände sig också till allmänheten med en vädjan att från gömmor plocka fram vad som möjligen kunde anses ha tillhört den ursprungliga norrbottniska folkdräkten. Kommittén fick värdefull hjälp från flera håll. Så småningom började även ett och annat gammalt klädesplagg inkomma till kommittén. Mycket av vad som insändes visade sig emellertid vara av ett alltför ungt datum och för övrigt höra till den tid, då folkdräkten antagligen redan var ett minne blott. Kommitten gav sig inte utan ville hitta det rätta. Kommitten utökades och man forskade vidare. Kommittén hade försökt att med det material, som stått densamma till förfogande, göra dräkten så lik den gamla som möjligt. Några små detaljerändringar gjordes naturligtvis.
Musik: "Väva vadmal" med Carl-Johan Hultberg och Leif Alpsjö.
Dans: Väva vadmal
När kommittén kommit så långt i sitt arbete, att den fått full klarhet om den gamla dräktens utseende, vidtog arbetet med förfärdigandet av modelldräkter. Det färgades garn i de rätta färgerna, varefter tyg vävdes, och dräkterna syddes.
Musik: "Trekarlspolska" med Carl-Johan Hultberg och Leif Alpsjö.
Dans: egen koreografi inspirerad av Trekarlspolska
Det poängteras att man inte fastslagit något smycke, eftersom man hoppas hitta "det äkta gamla norrbottniska folkdräktssmycket" att kopiera. Men då man tidigt - osäkert hur - tydligen erhållit förslag till smycken från åtminstone två av länets guldsmeder, kan man i tidningen följa något som utvecklar sig till en liten kamp. Kommittén meddelar att man tills vidare kan bära det av guldsmed Olsson tillverkade smycket.
Musik: "Spel-Nisses vals" med JP Nyströms.
Dans: egen koreografi
1912 beslöt kommittén att i april anordna en aftonunderhållning dels för att få visa dräkten, dels för att få medel till inköp av modelldräkter för Norrbottens museum i första hand, Nordiska museet i andra.
Det rikhaltiga och gedigna programmet inleddes med ett musiknummer varefter ridån gick upp och visade scenen, som ordnats såsom ett norrbottenshem med vävstol, spinnrock och andra hemslöjdens attribut samt dekorerats med norrbottniska hemslöjdsalster.
I "Norrbottenshemmet" sutto de i sina folkdräkter klädda norrbottningarna. Och om ni vill veta hur det såg ut, tycker vi att ni ska besöka gårdarna på Hägnan (Gammelstad) eller utställningen på Norrbottens Museum (Luleå).
Ni får alltså tänka er den miljön här och nu: Festen kan börja. Förutom diktläsning och fiolmusik bjöds det på sång av olika slag. Här framförs nu en visa av författaren David Törnqvist.
Musik: "Furornas sus" med Gun Olausson, dikt skriven av David Törnqvist, musik av Bernt Selberg Och nu ska en grupp folkdansare dansa folkdanser utförda med kläm och precision.
Musik: "Daldans" med Carl-Johan Hultberg och Leif Alpsjö.
Dans: egen koreografi inspirerad av balettmästare Anders Selinders koreografier
Musik: "Spel-Nisses vals" med JP Nyströms.
Dans: egen koreografi inspirerad av Familjevals "
Då det nu är att vänta, att många snarast möjligt vilja skaffa sig den norrbottniska folkdräkten och då det är av vikt att rätta färger och färgsammansättningar komma till användning, ha vi av kommittérade blivit ombedda meddela, att erforderliga upplysningar om folkdräkten kunna erhållas hos färgerifirman Nordström härstädes där även garn och tyg kommer att i första hand tillhandahållas.
Smycken till dräkterna fås hos guldsmeden Fritz Olsson i Luleå."
Musik: trad efter Greta Sandberg
Ja, ja den har funnits, ja, ja den har funnits, ja, ja den har funnits i hundrade år Och nu när den funnits i hundrade år, ja då ska den finnas så länge den får Ja, ja må den leva, ja, ja må den leva, ja, ja må den leva så länge den får"
Dansare: Kent Mickelsson, Kurt Lindström, Jim Niva, Inger Olsson, Gun Olausson, Anny Cramer, Ingrid Johansson, Annika Tullnär, Karin Niva och Marina Jonsson.
Denna föreställning hade urpremiär på Norrbottensmuseet i Luleå lördag 16 juni 2012 med extra föreställning på Hägnan i Gammelstad samma dag. Den har också visats under Gällivare kulturvecka, på Nordan i Malmberget lördag 6 oktober 2012.