Svenska Folkdansringen

Turistsatsningen i Sverige

När andra länder värnar sina kulturarv riskerar Sverige att bli sist i kulturarvsligan. När regeringen satsar på lokal turism så putsar den fasaderna på gamla byggnader snarare än att lyfta fram levande kulltur. Vi vill att våra besökare ska möta en levande svensk kulturbygd- där dagens utövande av musik, dans o hantverk kombineras med kunskap om våra traditioner på alla dessa områden.

Vi borde vara stolta över våra unika musik och dansarv. Använd dem för att stärka Sverige som turistland. En satsning där vi ser en unik möjlighet är att göra polska till världsarv.

Polska – ett okänt världsarv

Finns det något som är svenskt? Den frågan ställs många gånger både runt 6 juni ,inför midsommarfirandet och när vi diskuterar satsningar på turism. . Vi människor behöver känna tillhörighet, samhörighet, stolthet över våra kulturarv. Vi kan vara stolta över att vi i det moderna Sverige har möjlighet att bejaka flera tillhörigheter samtidigt. Kulturell mångfald är positiv! Det har vi lärt inte minst genom våra djupa engagemang i traditionell svensk musik och dans. Låt oss inom ramen för ett mångfaldstänkande även bejaka de musik- och danstraditioner som har gamla rötter i vårt land.

Boda-polska är världsmusik
Boda Kyrkby i Rättviks kommun har blivit en regelbunden vallfartsort för långväga gäster. Till Boda spelmanslags månatliga danskvällar kommer danslystna besökare från Stockholm och andra platser i Sverige. Men det kommer också besökare från München och Oslo. Vid senaste danskvällen i början

Den årliga Polskmärkesuppdansningen som hålls omväxlande i Jämtland och Dalarna lockar dansare från hela världen. De turistar på olika håll när de är här, dansar, deltar på kurser, festivaler och spelmansstämmor. De bor, äter och spenderar pengar på allahanda sätt i Sverige.

Vad är det för märklig musik och dans som fyller danssalar och övernattningsställen? Det är inte vals och schottis eller dansbandsmusik. Nej, de långväga gästerna lockas av den unika svenska eller mer korrekt nordiska polsketraditionen.
2003 antogs Unescokonventionen för tryggande av immateriella kulturarv. Tango blev utnämnd till immateriellt världsarv 2009, flamenco 2010. Hur länge kommer det att dröja till Sverige anmäler sin första kandidat till listan?

Sverige tvekade länge, innan konventionen skrevs på i december 2010. Då fick Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att påbörja ett arbete för att tillämpa den. Men kvarnarna mal långsamt när resurserna saknas. Trots ett hängivet arbete på institutet hölls det första mötet först häromdagen med det samarbetsorgan "nod" som ska hantera de expressiva kulturarven så som musik, dans, teater. Med denna hastighet dröjer det många år innan ett genomarbetat förslag om svenskt immateriellt kulturarv läggs fram till UNESCO.

Medan andra stater ser konventionen som en möjlighet för att trygga och utveckla sina kulturarv – göra dem än mer kända i världen och låta dem bidra till turismsatsningar är vi i Sverige rädda för att prata om svenska kulturarv. Det är djupt olyckligt när fega kulturpolitiker överlåter till de uttalat nationalistiska politiska krafterna att tala om vilka kulturarv vi ska värna.
n samlad folkmusik- och dansrörelse har överlämnat en nationell handlingsplan för traditionell musik och dans till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Handlingsplanen speglar en modernisering av de rörelser som med ett enormt ideellt arbete bidragit till att vi i Sverige har ett unikt och levande kulturarv.

Folkrörelserna som verkar inom genren finns i hela landet och kan vara en viktig resurs i de områden som nu pekas ut som blivande turistmagneter. Handlingsplanen innebär ett stort steg framåt genom att det lyfter fram den snabba professionella utvecklingen som genren genomgått.
De traditionella kulturutövarna har hög kompetens, men saknar en kulturpolitisk infrastruktur. Unescos konvention om skydda av immateriella kulturarv är ett begränsat men ändå viktigt medel som Sverige bör ta fasta på. Vi ska vara stolta över de kulturarv som utvecklats till unika kvaliteter här. Vi ska inte underskatta den turism som sker inom Sveriges gränser. Låt oss bidra till att fler i Sverige får kännedom om dessa kulturformer. Vi kan utveckla en modern turism där våra unika kompetenser görs till en tillgång. Vi kan vara stolta över våra kulturarv utan att vi därför blir självupptagna. Den växande kulturella mångfalden i Sverige har bidragit till ett fördjupat intresse för traditioner med gamla rötter här och till konstnärlig kreativitet och förnyelse. De som vill välja mellan svenskt och mångkultur gör ett allvarligt misstag. I varje fall om deras syfte är att gynna svenska traditioner. Deras dumheter får dock inte hindra vår stolthet.

Polska skulle kunna kallas för Sveriges eller Nordens tango eller flamenco. Ge oss resurser till att trygga polskan i Sverige så att fler får chans att lära känna detta unika kulturarv. Vi föreslår att polska görs till Sveriges och helst också Nordens första immateriella världsarv.

Maria Bojlund, Eric Sahlström Institutet
Gunnar Brandin, Sveriges Spelmäns Riksförbund
Ingela Thalén, Svenska Folkdansringen
Lars Farago, Riksförbundet för Folkmusik och Dans

Debattartikel från Dagens Industri den 22 juni 2012